EN MINUT I TOLV

Detta är sista dagen på berget för den här omgången. Det känns gott att äga så goda vänner, som tar så väl hand om en. Igår var jag hos en granne och åt en god middag och vi hade ett gott samtal. Vi tog en promenad på vägarna på berget och hade understundom en vidunderlig utsikt över Orsasjön och bergen på andra sidan sjön. I lördags var jag och några goda vänner på besök i Alfta som ligger i Hälsingland. Rune hade sammankallat ett bönegäng för en bönehelg. Det var verkligen en upplyftande dag med många tilltal från Herren och med en helande kraft utgjuten. En broder hade problem med tinitus, men den försvann. "Det är alldeles tyst", sa han.

Ett mycket allvarligt tilltal från en profet (han var inte med men Barbro berättade om det) framkom också under dagen att Sverige som nation befinner sig i en mycket, mycket allvarlig situation. Bildligt talat är kl. en minut i tolv.

Ropet från Sverige till Herren har nu uppnått en sådan nivå att domen är överhängande, MEN DET FINNS EN LITEN ÖPPNING - EN MÖJLIGHET - OM VI ROPAR TILL HERREN OM FÖRBARMANDE. Det är dock mycket hög tid och domen hänger över landet. Klockan är inte tolv än, det finns en liten glipa tid kvar. Sammankalla dina bönevänner och be om förlåtelse för Sveriges synder och be om förbarmande för landet.
Ps Jag skriver fortsättningen om Orsaläseriet, när jag kommer tillbaka om ca två veckor.