Guds vägar är outgrundliga

Guds väg är inte alltid den lättaste. Det är snarare så att Han för oss igenom svåra passager för att vi skall komma ut mindre på andra sidan. Jag kom att tänka på ett studiebesök jag gjorde på Burseryds bruk. På den tiden arbetade man med tråddragning. Det kanske man gör idag också.....Man drog en tråd av järn genom en smal passage och på andra sidan 'nålsögat' kom en något smalare tråd. Detta gjorde man många gånger och 'nålsögat' var mindre för varje gång och ut på andra sidan den trånga passagen kom en tråd som blev tunnare och tunnare för varje genomdragning för att till slut få den dimension som tillverkaren hade bestämt. Just nu känns det så i mitt liv.
Det förslag som jag kände jag hade fått från Herren godtogs inte dvs att leda Trunnagården med ett team (på samma sätt som en församling egentligen skall ledas), utan tiden på gården tog slut den 11 oktober. Visserligen fick jag rycka in och hjälpa till att leda Israelhelgen med Barbro Hård, men det fick jag göra för det fanns ingen annan tillstädes. Så kan det gå.
Nu bor jag i en husvagn utanför bapistförsamlingens kyrkolokal Tabernaklet på Stenberg i Orsa. Det är en mycket vacker kyrka med en underbar interiör i trä. Utvändigt är den ganska ordinär, men invändigt är den en 'hit'.

JA, SÅ SÅG JU TABERNAKLET UT, DET SOM MOSE BYGGDE I ÖKNEN OCH DET SOM ISRAELS FOLK HADE SOM EN PLATS DÄR GUD UPPENBARADE SIG INNAN TEMPLET BYGGDES. I ÖVERFÖRD BETYDELSE SÅ ÄR TABERNAKLET PÅ STENBERG I ORSA BARA EN TILLFÄLLIG PLATS FÖR GUDS FOLK I DENNA TID. SNART FÅR VI FLYTTA HEM TILL HÄRLIGHETEN DÄR VI SOM GUDS FOLK FÅR EN PERMANENT ADRESS OCH ETT PERMANENT TEMPEL FÖR GUDS ANDE ATT BO I  -  VÅR HÄRLIGHETSKROPP..
Varför stannar jag då kvar? Varför åker jag då inte hem till Hönö där min fru, barn, och barnbarn behöver mig?
Jag skall försöka att svara på det vid mitt nästa inlägg.