Jubla! Vedermödan är här!!

Tycker du rubriken verkar underlig?  Jag har full förståelse för det, men det står faktiskt i Bibeln att vi ska "tacka Gud under alla livets förhållanden" (1Tess.5:18), och det är något vi ofta glömmer bort.  En annan sak vi ofta glömmer är att "för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa" (Rom.8:28).  Om du älskar Gud så sker allt som händer för ditt bästa.  Det kan vara svårt att förstå att ondska, synd, förföljelse och svåra umbäranden har ett gott syfte, men Bibeln säger att det faktiskt är så.  Jakobs son, Josef, är ett bra exempel.  Först blev han förkastad av sina avundsjuka bröder, som sålde honom som slav.  Och som om inte det var nog så blev han därefter falskt anklagad för att ha försökt förföra sin ägares hustru.  Han blev förkastad inte bara en, utan två gånger.  Han gick från att vara fri till att vara slav och hamnade slutligen i fängelse.  Onda människor och deras onda handlingar gjorde att Josef förlorade allt.  Men Gud är suverän och allt som hände var enligt Hans plan.  Gud var dock inte färdig med Josef.  Han lät honom visserligen stanna två år i fängelset, men sedan upphöjde han Josef till den näst högsta positionen i hela Egypten.  Och därefter använde Gud Josef för att rädda egyptierna och hela Josefs familj, inklusive hans egna bröder som sålt honom som slav, undan den mycket svåra hungersnöden.  Josef sa: "Ni tänkte ont mot mig, men Gud har tänkt det till godo genom det som nu har skett för att bevara många människors liv" (1Mos.50:20).  Gud använde det onda till något gott, precis som Bibeln säger: "…för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa" (Rom.8:28).

Jesus är ett annat exempel på hur Gud använder det onda till något gott.  Jesus var oskyldig, men blev ändå korsfäst och "räknad bland förbrytare" (Luk.22:37).  Men allt detta onda skedde "för vår rättfärdiggörelses skull" (Rom.4:25).  Bibeln är sann och "…för dem som älskar Gud samverkar alltid allt till det bästa" (Rom.8:28).

Exemplen ovan är bara två exempel, men Bibeln är full av liknande exempel.  Det onda som händer har ett syfte och Gud använder det alltid till något gott.  Följaktligen har också Vedermödan ett gott syfte. Att allt det hemska som beskrivs i Uppenbarelseboken skulle ha ett gott syfte har många av oss svårt att se.  Jag kommer ihåg att jag som tonåring läste en bok som beskrev de konspirationer som syftar till att skapa en världsregering etc.  Jag såg absolut inte fram emot Vedermödan och det var skrämmande att läsa om de krafter som verkar för att den Onde ska kunna ta över hela jorden.  Jag ville helst glömma alltihop så fort som möjligt.  Nu har jag dock en annan syn på saken och även om många kan tycka att det är underligt så ser jag numera faktiskt fram emot Vedermödan.  Låt mig försöka förklara.

I Uppenbarelseboken så står det om kvinnan som föder en son: "Och hon födde ett gossebarn, som en gång skall styra alla folk med järnspira.  Men hennes barn blev uppryckt till Gud och till hans tron" (Upp.12:5).  Det kan verka som om detta handlar om Maria som föder Jesus i stallet, men det gör det faktiskt inte.  I Uppenbarelseboken sa Jesus så här till Johannes: "Kom hit upp, så skall jag visa dig vad som måste ske härefter" (Upp.4:1).  Uppenbarelseboken handlar alltså om sånt som ska hända och inte om sånt som redan har hänt. Slutsats: Gossebarnet som föds i Upp.12:5 handlar inte om Jesu födelse för 2000 år sedan.  Istället beskrivs en födsel som kommer att inträffa i framtiden, i anslutning till Vedermödan.  Innan jag fortsätter med att förklara vem det är som föds så behöver jag förklara en annan sak.

Det brukar påstås att t ex antikrist och den falske profeten är enskilda individer, medan skökan i Uppenbarelseboken nästan alltid beskrivs som en "kollektiv kropp", dvs en "kropp" som består av många personer, precis som Kristi kropp består av många personer. Det är helt riktigt att skökan är en kollektiv kropp, men faktum är att alla andra "individer" som beskrivs i Uppenbarelseboken också är "kollektiva kroppar".  Jag skulle gärna förklara mer varför det är så, men det får vänta till en annan gång.

Gossebarnet i Upp.12:5 är således också en kollektiv kropp som består av många människor, precis som Kristi kropp, och den födsel som beskrivs är bara en bildlig födsel, precis som hela Uppenbarelseboken består av bilder eller liknelser.  De personer som kommer att ingå i Gossebarnet finns redan mitt ibland oss.  Det är människor som älskar Guds Ord, är fyllda med Ordet och verkligen lever Ordet.  Kort sagt, det är människor som redan idag liknar Jesus på många sätt, eftersom Jesus lever i och genom dessa människor.

Har du någon gång tänkt tanken att det hade varit fantastiskt att vara med när Jesus undervisade och gjorde alla mirakel?  Du kommer att få chansen för det kommer att hända igen.  Det som blivit gjort, kommer att göras igen, och det som hänt, kommer att hända igen.  Det finns inget nytt under solen (Pred.1:9).  Historien upprepar sig hela tiden och Jesus kommer ännu en gång att vandra på den här jorden för att undervisa och göra mirakel.  Den här gången kommer Han tillbaka i de människor som är en del av Gossebarnet.  Han lever redan i dessa människor, liksom Han till viss del lever i alla sanna kristna.  Men den smörjelse som kommer att utgjutas gör att alla i Gossebarnet kommer att undervisa och göra mirakel på en helt annan nivå än idag.

Jesus sa: "Amen, amen säger jag er: Den som tror på mig skall utföra de gärningar som jag gör, och större än dessa skall han göra, ty jag går till Fadern" (Joh.14:12).  Ännu har vi inte sett de "större gärningar" som Jesus talade om, men vi kommer att få se dem när Gossebarnet fötts, vilket sker i anslutning till Vedermödan.  Detta är sannerligen något att se fram emot och det är därför jag säger: Jubla!  Vedermödan är här!

Skrivet av Michael Sjöberg, en god vän, och jag skriver under på det han säger. En ganska så omtumlande undervisning, som med all sannolikhet omkullkastar mycket av det du fått med dig under livet. Förkasta dock inte det han säger utan att först begrunda och jämföra det han säger med Skriften!