Summa sidvisningar

onsdag 7 december 2011

Vad måste församlingen i Sverige göra?

Det är inte bara viktigt att veta vilken betydelse församlingen har i ett land och veta vilket uppdrag den har, utan också om man kan göra något åt den situation som har uppstått. Om man tänker sig att makten över ett område alltid är 100. Att makten är konstant. Den blir i min bild aldrig mer än 100. Gud har gett församlingen auktoritet att binda och lösa. Gud har gett församlingen  makt över döden och dödsriket. Vi har den makten i Jesu namn. Låter vi djävulen och hans änglar och de onda andarna att härja fritt, kommer makten att successivt gå över till den onda världen. Detta ser vi i vårt samhälle idag. Församlingen har inte använt sig av sin auktoritet att i Jesu namn inta de områden som egentligen skulle tillhöra församlingen. Jag vet inte hur maktförhållandet ser ut i den andliga världen idag. Kanske ligger det på 90 kontra 10 i den onda andevärldens favör. Guds församling måste få insikt om att det är Jesus som ALL makt i himlen OCH på jorden, men att det är församlingens uppgift att upprätthålla den makten i Hans namn. Gud har satt de som tror på Honom med Honom i den himmelska världen. Ef 2:6  Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus.

John Paul Jackson fortsätter att skriva om vad församlingen måste göra:
FYRA SAKER SOM FÖRSAMLINGEN MÅSTE GÖRA

För det första behöver församlingen återvända till att lära känna Gud och Hans vägar hellre än att veta något om Gud. Vi har ersatt kraft med program, uppenbarelse med administration och Faderns hjärta med organisationsförmåga.

För det andra behöver församlingen lära sig hur man kämpar för tron igen. Vi är svaga och vi faller lätt undan när det inte är någon kris just för stunden. Vi har inte prövats och vi har förlorat vår beslutsamhet. Vi förstår väldigt lite av själafiendens planer. Vi förstår inte hur vi diskuterar vår tro utan att bli ilskna. Vi har så få starka, klara, troende röster på den politiska arenan. Vi har förlorat vårt vittnesbörd – vittnesbördet som övertygar andra och som vittnar starkt att Gud fortfarande är Gud och är mycket, mycket verkligen, verkligen, verklig! Vi har förlorat vittnesbördet som visar att Gud är en personlig Gud i en väldigt opersonlig värld, vittnesbördet som säger ”Vad jag gör visar att Gud finns!”

För det tredje behöver församlingen återvända till kärleken till Guds Ord och till övertygelsen att det är ofelbart och fullkomligt. Det omfattar övertygelsen, förståelsen och kunskapen att Gud är absolut sanning, att den enda vägen att lära känna Honom går genom Jesus, Messias. Vi behöver en ny uppenbarelse att Guds kraft är obegränsad, Hans kunskap är utan slut, Hans närvaro är alltid med oss och att Han aldrig förändrar sig. Vi har gjort Gud alldeles för liten och våra liv vittnar om det.

För det fjärde behöver vi verkligen utlysa en helig högtidsförsamling för omvändelse och gemensam fasta på många platser i den här nationen – en tid att riva sönder våra hjärtan inför Herren.

Men nu, säger HERREN, vänd om till mig av hela ert hjärta, med fasta, gråt och klagan. Riv sönder era hjärtan, inte era kläder, och vänd om till HERREN, er Gud. Ty nådig och barmhärtig är han, sen till vrede och stor i nåd, och han ångrar det onda. Vem vet, kanske vänder han om och ångrar sig och lämnar en välsignelse kvar efter sig till matoffer och drickoffer åt HERREN, er Gud. Blås i horn på Sion, pålys en helig fasta, lys ut en helig sammankomst. Samla folket, helga församlingen, kalla samman de äldste, samla de små barnen, också dem som diar vid bröstet. Må brudgummen komma ut ur sin kammare och bruden ut ur sitt gemak. Må prästerna, HERRENS tjänare, gråta mellan förhuset och altaret och säga: "HERRE, skona ditt folk och låt inte din arvedel hånas och bli till en nidvisa bland hednafolken. Varför skulle man få säga bland folken: Var är nu deras Gud?" Joel 2:12-17
Detta skriver John Paul Jackson och jag instämmer helt och fullt.

Inga kommentarer: