Summa sidvisningar

fredag 10 augusti 2012

Att undfly vedermödan = helt fel!! av Corrie ten Boom





Ett utdrag ur ett brev som Corrie ten Boom skrev 1974 

 Världen är dödligt sjuk. Den är döende. Den Store Läkaren har redan skrivit under dödsdomen. Men det finns fortfarande ett stort arbete att utföra för de kristna. De skall vara strömmar av levande vatten, barmhärtighetens kanaler till dem som fortfarande är i världen. Det är möjligt för dem att göra detta därför att de är övervinnare. De kristna är ambassadörer för Kristus. De är Himlens representanter till denna döende värld. Och på grund av vår närvaro här kommer saker att förändras.  
Min syster, Betsy, och jag var fångar i ett nazistiskt koncentrationsläger i Ravensbruck därför att vi hade utfört brottet att älska judar. Sjuhundra av oss kom från Holland, Frankrike, Polen och Belgien var inhysta i ett rum som var byggt för tvåhundra. Så långt jag vet, var Betsy och jag de enda representanterna från Himlen i detta rum. Vi kanske var Herrens enda representanter på denna hatets plats och på grund av vår närvaro, förändrades saker och ting. Jesus sa, ”I världen kommer ni att få utstå prövningar, men var vid gott mod, Jag har övervunnit världen.” Vi skall också vara övervinnare  - att föra in Jesu ljus in en värld som är fylld av mörker och hat.  
Någonting som skrämmer mig är, att när jag läser bibeln och när jag ser hur världen ser ut och när jag ser alla prövningar och förföljelser som bibeln lovar, att detta är sant. Nu kan jag berätta för dig, om du fortfarande är rädd, att jag har läst slutet på boken. Jag kan nu ropa, ”Halleluja! Halleluja!” för jag har funnit det som är skrivet, ”Han som övervinner skall ärva allt: Och jag skall vara hans Gud och han skall vara Min son.” Detta sa Jesus och detta är denna världs framtid och hopp. Inte att världen kommer att överleva, utan att vi skall vara övervinnare mitt i en döende värld. 
Betsy och jag bad i koncentrationslägret att Gud skulle hela Betsy eftersom hon var så svag och så sjuk. ”Ja, Herren kommer att hela mig,” sa Betsy med tillförsikt. Hon dog nästa dag och jag kunde inte förstå det. De lade hennes tunna kropp på betonggolvet tillsammans med alla andra kvinnor som hade dött den dagen. Det var svårt för mig att förstå, att tro att Gud hade ett syfte med detta. På grund av Betsy´s död reser jag nu runt världen för att berätta för människor om Jesus. Det finns vissa av oss som undervisar att det inte kommer någon vedermöda för oss, att de kristna kommer att undfly allt detta. Dessa är de falska lärare som Jesus undervisade om och som vi som lever i den yttersta tiden skulle förvänta oss. De flesta av dessa människor har lite kunskap om vad som redan är på gång över hela världen. Jag har varit i länder där de heliga redan lider en fruktansvärd förföljelse. Man sa till de kristna i Kina, ”Var inte oroliga, innan vedermödan kommer, kommer ni att bli uppryckta.” Sedan kom en förskräcklig förföljelse. Miljoner kristna blev torterade till döds. Senare hörde jag en biskop från Kina säga med sorg i rösten, ”Vi har misslyckats. Vi borde ha gjort människor starka så att de kunde klara förföljelsen hellre än att berätta för dem att Jesus skulle komma tillbaka. Berätta för människorna hur de skall bli starka under tider av förföljelse, hur man kan stå när vedermödan kommer – att stå och inte vara modlös.” 
Jag känner att jag har ett gudomligt mandat att gå ut och berätta för denna världens människor att det är möjligt att vara starka i Herren Jesus Kristus. Vi håller på att tränas för vedermödan, men mer än sextio procent av Kristi kropp över hela världen har redan trätt in i vedermödan. Det finns inget sätt att undfly den. Vi står på tur. 
När jag var i koncentrationslägret, ett läger från vilket bara tjugo procent kom ut levande, försökte vi att gaska upp varandra genom att säga, ”Ingenting kan bli värre än idag.” men vi upptäckte att nästa dag var ännu värre. Under denna tid fanns det en bibelvers som jag hade memorerat, som gav mig hopp och glädje.
Ja, även om ni skulle få lida för rättfärdighetens skull, är ni saliga. Var inte rädda för dem och låt er inte skrämmas. Herren Kristus skall ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid beredda att svara var och en som begär att ni förklarar det hopp ni äger.1 Petr. 3:14
Jag fann mig själv säga, ”Halleluja! På grund av att jag lider, blir Jesus förhärligad.” 
I Amerika sjunger församlingarna, ”Låt församlingen slippa vedermödan”, men i Kina och Afrika har vedermödan redan kommit.
Bara detta år (1974) har mer än två hundra tusen kristna dött som martyrer. Nu är det så att sådana händelser skrivs det aldrig om i tidningarna därför att det skulle orsaka dåliga politiska relationer. Men jag vet det. Jag har varit där. Vi behöver tänka på detta när vi sitter i vära fina hus med våra vackra kläder och äter vår stek till middag. Många, många medlemmar i Kristi kropp blir torterade till döds just nu i detta ögonblick, ändå fortsätter vi bara som vanligt, som om vi alla kommer att slippa vedermödan.  
     För flera år sedan var jag i Afrika i ett land som just hade fått en ny regering. Den första natten jag var där beordrades några kristna till polisstationen för att registrera sig. När de kom dit, blev de arresterade och samma natt blev de avrättade. Nästa dag hände samma sak med andra kristna. Den tredje saken hände samma sak. Alla kristna i detta distrikt blev systematiskt mördade.  
     Den fjärde dagen skulle jag tala i en liten kyrka. Människorna kom, men de var fyllda av fruktan och var spända. Under hela gudstjänsten såg de sig runt omkring och deras ögon frågade, ”Kommer den som sitter bredvid att vara den som blir dödad härnäst? Kommer jag att vara den som blir dödad härnäst?” Rummet var hett och kvalmigt med insekter som kom in genom öppningarna i väggarna och som surrade omkring de nakna glödlamporna över de tomma träbänkarna.
     Jag berättade en historia från min barndom.
”När jag var en liten flicka,” sa jag, ”gick jag till min far och sa ’Pappa, jag är rädd för att jag aldrig kommer att bli stark tillräckligt för att bli en martyr för Jesus Kristus.” 
”Säg mig,” sa Far, ”när du ska åka tåg till Amsterdam, när ger jag dig pengar för resan? Tre veckor innan?” 
”Nej, pappa, du ger mig pengar just innan vi ska gå ombord på tåget.” ”Det stämmer,” sa min far, ”och så är det även med Guds kraft. Vår Fader i himlen vet när du kommer att behöva kraft till att bli en martyr för Jesus Kristus. Han kommer att förse dig med det du behöver – precis när du behöver det.”  
      Mina afrikanska vänner nickade och log. Plötsligt sänkte sig en ande av glädje över församlingen och de började sjunga. 
”In the sweet by and by,We shall meet on the beautiful shore.” 
Senare den veckan hade halva församlingen blivit avrättad. Senare hörde jag att den andra delen dödades för några månader sedan. Jag var så glad över att Herren hade använt mig att uppmuntra dessa människor, därför att jag hade något som deras ledare inte hade : Guds Ord. Jag hade varit i Bibeln och upptäckt att Jesus sa att Han inte bara hade övervunnit världen, utan Han lovade alla dem som blev trogna till slutet livets krona.  
    Hur kan vi förbereda oss för förföljelse? Först och främst måste vi mata oss med Guds Ord, tugga det, smälta det så att det blir en del av vår varelse. Detta kommer att innebära ett disciplinerat studium av bibeln varje dag, då vi inte bara memorerar långa bibelavsnitt, utan sätter dess principer i verket i våra liv. 
    Nästa sak som vi behöver utveckla är en personlig relation till Jesus Kristus. Inte bara gårdagens Jesus, historiens Jesus, men den livsomvandlande Jesus av idag som fortfarande lever och som sitter på Guds högra sida. Vi måste bli fyllda av den Helige Ande. Detta är inte en befallning som vi kan välja bort, utan den är absolut nödvändig. Dessa lärjungar, vars sinne var vänt till det jordiska, skulle aldrig ha kunnat stå fasta under judarnas och romarnas förföljelse, om de inte hade väntat på den Helige Ande.
    Var och en av oss behöver vår egen personliga pingst, dopet i den Helige Ande. Vi kommer aldrig att kunna stå fasta under vedermödan utan Honom. Under den kommande förföljelsen måste vi vara beredda att hjälpa varandra och uppmuntra varandra. Men vi måste inte vänta med detta tills vedermödan börjar. Andens frukter borde vara den viktigaste kraften i varje kristen människas liv.  
    Många fruktar den kommande vedermödan, de vill fly från den. Jag är också lite rädd när jag tänker på mina åttio år inklusive det fruktansvärda, nazistiska koncentrationslägret att jag kanske också måste gå igenom vedermödan. Men jag läser bibeln och jag är glad. När jag är svag, så är jag stark, säger bibeln. Betsy och jag var fångar för Herrens skull. Vi var så svaga, men vi fick kraft därför att den Helige Ande var över oss. Denna mäktiga inre styrka som den Helige Ande gav, hjälpte oss igenom. 
  Nej, du kommer inte att vara stark i dig själv när vedermödan kommer. Du kommer snarare att vara stark i Hans kraft när vedermödan kommer. I sextiosex år har jag känt Herren Jesus och inte en enda gång har Han lämnat mig eller låtit mig bli besviken.”Fastän Han slår mig, vill jag ändå förtrösta på Honom”, för jag vet att till alla som övervinner, skall Han ge livets krona. Halleluja!   

Inga kommentarer: